Konsten att söka forskningsmedel – 8 konkreta tips för att öka dina chanser

Dags att ansöka om forskningsmedel? Återkommande bidragsansökningar är för många som arbetar med forskning ett nödvändigt ont, ett hinder på vägen mot det huvudsakliga arbetet. Samtidigt är många kliniker och forskargrupper helt beroende av anslag för att bedriva sin forskning, vilket gör konsten att skriva ansökningar till en oerhört viktig färdighet för både individuella forskare och labb.

2017 delade Vetenskapsrådet ut 4,7 miljarder, med en beviljandegrad på 18% vilket innebär att knappt var femte ansökning beviljades. De goda nyheterna är att forskningsmedel så klart inte beviljas efter avslås utifrån slumpen, det finns saker du kan göra för att höra din och din organisations chanser att få pengar utbetalda.

Här är 8 tips på vad du kan göra för att slå oddsen!

1. Gör en tidsplan och börja i tid

Att skriva en ansökan om forskningsmedel är ett tidskrävande arbete. Därför är det en god idé att så tidigt som möjligt, gärna ett år innan ansökan, strukturera upp och planera din ansöknings olika steg. Att missa utlysningens deadline kan försena ditt projekt avsevärt, då det är vanligt att bidragsgivaren bara har 1-3 utlysningar varje år.

En rekommenderad tidsplan är:

Förbered ansökan (6-12 månader innan)

  • Hitta rätt utlysning för din idé eller ditt projekt
  • Skapa en tidslinje för din ansökan
  • Läs igenom utlysningen grundligt och undersök vilka kriterier projekt utvärderas på
  • Få en bild av ansökningsprocessen och granskarna

Skriv din ansökan (1-6 månader innan)

  • Skriv en tydlig och ansökan utefter utlysningens kriterier
  • Förbered en budget för projektet
  • Be kollegor läsa igenom din ansökan

Skicka in ansökan, invänta svar och håll tummarna (6-12 månader efter)

  • Lär dig av historien! Vad blev bra och vad kan bli bättre i nästa ansökan?

 

2. Be om hjälp & feedback

Bara de bästa idéerna med de vassaste ansökningarna får bidrag utbetalda. Finansieringsration är inom vissa områden så låg som 10%, vilket innebär att för varje utbetald krona har utlysningen mottagit ansökningar om 10 kr. Du behöver, med andra ord, all hjälp du kan få. Var inte rädd för att be kollegor om med såväl korrekturläsning (mer om det sen) som ett par kritiskt ögon på ditt projekt. Om din organisation har en avdelningen som arbetar med ansökningar, diskutera tidigt och flitigt med dem och involvera dem i processen!

(Tips: Att få ärlig feedback av kollegor är inte lätt, men det finns knep för att få fram vad de faktiskt tycker. Boken ”The Mom Test” av Rob Fitzpatrick är ett exempel.)

 

3. Läs utlysningen noggrant

Även om det finns generella regler för hur en utlysning är strukturerad innehåller de ofta individuella skillnader. Att tidigt i processen läsa igenom utlysningen noggrant är kanske inte det roligaste, men kan vara skillnaden mellan att få forskningsmedlet eller inte. Följ all formalia noggrant, och överskrid inte sidantalet. Läs gärna igenom utlysningen med relevanta frågor i åtanke, t.ex:

  • Passar den här utlysningen mitt projekt?
  • Finns det kriterier som jag , min forskningsgrupp eller projektet inte uppfyller?

4. Tänk som en reviewer – vilken kunskapsnivå har de?

En viktig fråga i all typ av kommunikation är: Vem pratar jag med? När det kommer till att söka forskningsanslag behöver du fundera kring vem som kommer att läsa din ansökan, vilken kunskapsnivå han eller hon har i området och vad de är ute efter.

För att strukturera upp dina tankar kan det vara en bra idé att använda en ”målgruppspersona” – ett verktyg företag använder för att identifiera vilka typer av människor som är intresserade av deras produkter och tjänster. En bra guide för att skapa en persona hittar du här.

5. Ansök ofta!

Att skriva bra ansökningar är precis som vilken färdighet som helst – vi börjar som nybörjare och blir bättre varje gång vi gör det. Förutom att du blir bättre på att skriva med varje ansökan, ökar så klart chanserna att du får anslag för varje ansökan du skickar in (så länge ditt projekt stämmer överens med utlysningen). Det kommer att ta tid, men för varje ansökan du gör kommer nästa att bli lite, lite enklare.

6. Strukturera din text väl

Det kan låta självklart, men granskarna som läser din ansökan är också människor. Fråga dig själv: Vilken typ av text tycker jag om att läsa? Din idé kan vara innovativ och banbrytande, men utan en text som känns naturlig är risken att granskaren kommer att tröttna tyvärr stor. Ett sätt att undvika att skicka in en anslag utan röd tråd är att i så stor mån som möjligt undvika att kopiera och klistra in från tidigare ansökningar – hur stor frestelsen än är. Dessutom: inkludera gärna grafer och flödesscheman för att lyfta fram viktiga poänger.

7. Framhäv det viktiga!

Försök att, utifrån utlysningen, summera vilka kvalitéer som efterfrågas. Detta kan variera mellan olika utlysningar, men en bra utgångspunkt kan vara:

  • Signifikans: Varför är er frågeställning viktig och hur kommer forskningen att förbättra kunskapen kring området?
  • Forskarteamet: Är ni kvalificerade och erfarna för att utföra projektet? Om det finns kunskaps- eller erfarenhetsluckor – finns det extern expertis att tillgå?
  • Innovation: Är frågeställningen eller metoden som används unik och innovativ?
  • Tillvägagångssätt: Ofta en stor del av ansökan med flera rubriker att förhålla sig till. Var noga med att motivera varför strategin och studiedesignen lämplig för att utföra studien.
  • Omgivning: Finns det resurser och uppbackning inom organisationen för att slutföra projektet?

8. Ha en tydlig plan för projektets olika delar

Att ha en konkret och genomtänkt plan och budget för forskningsstudiens delar underlättar för er, samtidigt som det på ett tydligt sätt visar för granskaren att ni har tänkt igenom de praktiska delarna av projektet. Behöver ni t.ex. rekrytera patienter, testpersoner eller försökspersoner till projektet är det en god idé att redan i tidigt stadie tänka över hur insamlandet ska gå till, samt samla in offerter för ev. annonsering.

 

Skriva ansökan